ANTAL.OM
Funktionen ANTAL.OM returnerar antalet celler i en samling som uppfyller ett angivet villkor.
ANTAL.OM(test-förteckning; villkor)
test-förteckning: Samlingen som innehåller de värden som ska testas. test-förteckning kan innehålla valfria värden.
villkor: Ett uttryck som jämför eller testar värden och resultat i det booleska värdet SANT eller FALSKT. villkor kan innehålla jämförelseoperatorer, konstanter, sammanfogningsoperatorn & (ampersand), referenser samt jokertecken. Du kan använda jokertecken till att matcha ett enskilt eller flera tecken i uttrycket. Du kan använda ett ? (frågetecken) istället för ett tecken, en * (asterisk) istället för flera tecken och en ~ (tilde) för att ange att det efterföljande tecknet ska matchas snarare än användas som ett jokertecken. villkor kan även innehålla en REGEX-funktion istället för jokertecken.
Anm.
Varje test-förteckning-värde jämförs med villkor. Om värdet uppfyller villkoret inkluderas det i antalet värden.
Exempel |
---|
Informationen i följande tabell är meningslös i sig men är användbar till att illustrera de typer av argument som ANTAL.OM inkluderar i resultatet. Med följande tabell som exempel: |
A | B | C | D | |
---|---|---|---|---|
1 | 100 | 200 | 300 | 400 |
2 | lorem | ipsum | dolor | sit |
3 | 100 | 200 | 300 | sit |
4 | SANT | SANT | FALSKT | FALSKT |
5 | 200 | 400 |
=ANTAL.OM(A1:D1; ”>0”) returnerar 4 eftersom alla celler i samlingen har ett värde större än noll. =ANTAL.OM(A3:D3; ”>=100”) returnerar 3 eftersom alla tre talen är större än eller lika med 100 och textvärdet ignoreras i jämförelsen. =ANTAL.OM(A1:D5; ”=ipsum”) returnerar 1 eftersom teststrängen ”ipsum” finns en gång i samlingen som refereras av intervallet. =ANTAL.OM(A1:D5; ”=*t”) returnerar 2 eftersom det finns två strängar som slutar på bokstaven ”t” i samlingen som refereras av intervallet. |
Exempel – undersökningsresultat |
---|
I det här exemplet förs de illustrationer som används i avsnittet om statistiska funktioner samman. Det baseras på en hypotetisk undersökning. Undersökningen var kort (bara fem frågor) och hade ett mycket begränsat antal deltagare (10). Varje fråga kunde besvaras med 1 till 5 (kanske intervallet från ”aldrig” till ”alltid”) eller lämnas obesvarad. Varje undersökningsexemplar fick ett nummer (ID-nr) innan det skickades. I följande tabell visas resultatet. Frågor som besvarades utanför intervallet (felaktigt) eller lämnades obesvarad indikeras med en tom cell i tabellen. |
A | B | C | D | E | F | |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | ID-nr | F 1 | F 2 | F 3 | F 4 | F 5 |
2 | 101 | 5 | 4 | 4 | 3 | 4 |
3 | 105 | 3 | 2 | 2 | 3 | 3 |
4 | 102 | 4 | 4 | 4 | 4 | |
5 | 104 | 3 | 4 | 2 | 4 | 3 |
6 | 107 | 4 | 3 | 3 | ||
7 | 106 | 4 | 3 | 3 | 4 | |
8 | 109 | 3 | 4 | 1 | 3 | 4 |
9 | 111 | 5 | 2 | 2 | 5 | 3 |
10 | 121 | 4 | 2 | 3 | 3 | 4 |
11 | 115 | 3 | 3 | 3 | 3 |
För att illustrera några av funktionerna antar vi att undersökningens nummer innehöll ett alfabetiskt prefix och att skalan som användes var A till E istället för 1 till 5. Tabellen skulle då se ut så här: |
A | B | C | D | E | F | |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | ID-nr | F 1 | F 2 | F 3 | F 4 | F 5 |
2 | 101 | E | D | D | C | D |
3 | 105 | C | B | B | C | C |
4 | 102 | D | D | D | D | |
5 | 104 | C | D | B | D | C |
6 | 107 | D | C | C | ||
7 | 106 | D | C | C | D | |
8 | 109 | C | D | A | C | D |
9 | 111 | E | B | B | E | C |
10 | 121 | D | B | C | D | |
11 | 115 | C | C | C | C | C |
Genom att använda den här datatabellen och några av de statistiska funktioner som finns tillgängliga kan du samla in information om undersökningens resultat. Tänk på att exemplet är avsiktligt litet och att resultaten kan verka uppenbara. Om du däremot hade 50, 100 eller fler deltagare och fler frågor skulle resultaten inte vara lika uppenbara. |
Funktioner och argument | Beskrivning av resultatet |
---|---|
=KORREL(B2:B11; C2:C11) | Beräknar korrelationen mellan fråga 1 och fråga 2 genom linjär regressionsanalys. Korrelation är ett mått på hur mycket två variabler (i det här fallet svar på undersökningsfrågor) ändras i förhållande till varandra. I det här fallet undersöks frågan: Om en deltagare besvarade fråga 1 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 1, besvarade deltagaren också fråga 2 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 2? I det här fallet är svaren inte särskilt väl korrelerade (-0,1732). |
=ANTAL(A2:A11) eller =ANTALV(A2:A11) | Beräknar det totala antalet inlämnade undersökningsexemplar (10). Lägg märke till att om undersökningsantalet inte varit numeriskt skulle du behöva använda ANTALV istället för ANTAL. |
=ANTAL(B2:B11) eller =ANTALV(B2:B11) | Beräknar det totala antalet svar på den första frågan (9). Genom att utöka formeln längs raden skulle du kunna beräkna det totala antalet svar på varje fråga. Eftersom alla data är numeriska returnerar ANTALV samma resultat. Om A till E hade används istället för 1 till 5 i undersökningen hade du behövt använda ANTALV för resultatanalysen. |
=ANTAL.TOMMA(B2:B11) | Beräknar antalet tomma celler, vilket representerar ogiltiga svar eller obesvarade frågor. Om du utökar formeln längs raden märker du att fråga 3 (kolumn D) hade 3 ogiltiga eller utelämnade svar. Det kan leda till att du tittar närmare på den frågan i undersökningen för att se om den var kontroversiell eller dåligt formulerad, eftersom ingen annan fråga hade fler än 1 ogiltigt eller utelämnat svar. |
=ANTAL.OM(B2:B11; ”=5”) | Beräknar antalet deltagare som svarat 5 på en viss fråga (i det här fallet fråga 1). Om du utökar formeln längs raden märker du att det bara var på fråga 1 och 4 som någon svarat 5. Hade undersökningen använt A till E för intervallet skulle du ha använt =ANTAL.OM(B2:B11; ”=E”). |
=KOVAR(B2:B11; C2:C11) | Beräknar kovariansen för fråga 1 och 2. Kovariansen är ett mått på hur mycket två variabler (i det här fallet svar på undersökningsfrågor) ändras i förhållande till varandra. I det här fallet undersöks frågan: Om en deltagare besvarade fråga 1 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 1, besvarade deltagaren också fråga 2 med ett högre (eller lägre) värde än medelvärdet för fråga 2? Anm. KOVAR skulle inte fungera med tabellen om skalan A till E använts eftersom den kräver numeriska argument. |
=STDAV(B2:B11) eller =STDAVP(B2:B11) | Beräknar standardavvikelsen – ett mått på spridning – för svaren på fråga 1. Om du utökar formeln längs raden märker du att svaren på fråga 3 har den högsta standardavvikelsen. Om resultaten representerade svar från hela den population som studeras, och inte bara ett urval, skulle STDAVP användas istället för STDAV. Lägg märke till att STDAV är kvadratroten av VARIANS. |
=VARIANS(B2:B11) eller =VARIANSP(B2:B11) | Beräknar variansen – ett mått på spridning – för svaren på fråga 1. Om du utökar formeln längs raden märker du att svaren på fråga 5 har den lägsta variansen. Om resultaten representerade svar från hela den population som studeras, och inte bara ett urval, skulle VARIANSP användas istället för VARIANS. Lägg märke till att VARIANS är kvadraten av STDAV. |
Exempel med REGEX |
---|
Med följande tabell som exempel: |
A | B | |
---|---|---|
1 | 45 | john@appleseed.com |
2 | 41 | Axel |
3 | 29 | janedoe@appleseed.com |
4 | 64 | jake@appleseed.com |
5 | 12 | Sara |
=ANTAL.OM(B1:B5; REGEX(”([A-Z0-9a-z._%+-]+)@([A-Za-z0-9.-]+\.[A-Za-z]{2,4})”)) returnerar antalet celler i B1:B5 som innehåller en e-postadress. |